Indianmaffia

Kl är halv tre och jag masar mig iväg till systemet för att inhandla kvällens varor. Stan är slaskig, grå och full av stora, trötta, danska barnfamiljer på shoppingtur.
Och såna som mig. Osminkade 20-30 åringar i mjukiskläder som måste hinna till systemet innan det stänger, trots att det inte vill något hellre än att gräva ner sig under täcket.

Inne på systemet råder den vanliga kvart i tre-hetsen. (inte helt olik kvart i tre-hetsen man upplever på dansgolvet, bara det att vin och öl ersatt hångel och sex)
Utanför systemet står tonårsbrudar och säljer "gulliga"cupcakes med hjärtan på, vilket om möjligt sänker mitt humör ännu några steg. Jävla alla hjärtans dag.



Jag tar mig ut därifrån relativt smärtfritt och går hemåt. Tänker att jag ska välja en bakgata så att jag slipper trängas med alla de danska barnfamiljerna igen. Problemet med bakgatan är bara att vägen in till den är i princip helt blockerad av två enorma högtalare med tillhörande indianer som misshandlar en flöjt och en tamburin till bakgrundsmusiken från helvetet!
Jag kan inte låta bli att undra om de brutit sig in på ett dagis för att få tag på sina instrument..

Resten av min dag kommer spenderas i sängen med musik, i ett bad med musik och på en fest med musik. Allt för att tränga bort indianmaffians "stämningsfulla" instrumentplågeri ur mitt stackars huvud.



/Limpan