Tack för stödet, syntis, vissa ord kan man inte höra för många gånger.

Söndag är här, helgens festande över, och jag har lyckats med att inte höra av mig till Debaserkillen en enda gång. Inga bootycall, inget dagen efter-sms.
Det är väl ikväll den riktiga utmaningen kommer, att inte slänga i väg ett sms när jag sitter ensam hemma med tentaångest en söndagkväll.
Får se till att inte sitta ensam hemma helt enkelt.

Jag har sagt hela tiden att jag ska ta till vara på nuet i det här med Debaserkillen. Om det tar slut imorgon ska jag fortfarande vara glad idag.
Men när man säger så tänker man sig alltid att det ska ta slut på nåt fint sätt..
Man tänker inte att bilden man har av någon ska förändras. Att allt ska ifrågasättas och ställas på sin spets.

Just nu känner jag mig inte särskilt påverkad. Kontrollen kanske är tillbaka i mina händer? Jag ska inte höra av mig, även om hela veckan går och jag flyttar till Götet utan att ha träffat honom. I så fall var det inte meant to be.

/Limpan