Debaserdrama

I torsdags var vi på Debaser, jag och några klasskamrater. Jag skickade iväg ett sms till Debaserkillen vid tiotiden, ungefär hej, vi ska nog till debaser ikväll, ska du vara där?

Fick svar, han skulle vara där. Och vi sågs, och det var trevligt. Men min magkänsla, och framför allt mina kompisars magkänslor sa att något inte var helt hundra. Hans uppmärksamhet var inte så riktad mot mig som den borde om man är förälskad, betuttad eller whatever.
När Debaser stängt stod jag och mina vänner utanför. Jag fick syn på honom, där han stod och pratade med sina vänner. Jag tänkte att han sett mig, och skulle komma fram och säga hejdå eller fråga vart jag skulle eller nåt i den stilen.

Men han gick därifrån. Utan att titta åt mitt håll. Jag vet inte om han såg mig alls, men är man intresserad av någon så håller man väl utkik?
När jag såg att han var påväg därifrån ringde jag honom. Två gånger. Men inget svar.
Jag skickade ett sms:
Vad är det som händer? Du kan väl ringa mig imorgon och förklara.

Drygt två timmar senare fick jag svar:
Linn! Förlåt! Drog på efterfest och hade jättedålig koll på mobilen. Är hemma nu, vad gör du? Ringer dig imorrn om du inte svarar!
Varpå jag tappade min värdighet. Jag ringde upp honom, vi pratade lite allvar men mest skämt.
Det hela slutade med att jag cyklade hem till honom kl 5 på morgonen och sov där. Struntade i föreläsningen kl 9.
Jag borde ha struntat i att svara, och låtit honom ringa upp dagen efter.
Det kändes ju såklart jättebra när vi väl sågs, det gör det alltid. Men är jag en tjej som han inte kan stå för inför sina vänner?
Eller var hans ex där, och han var konstig och obekväm därför?
Eller, som Jonatan trodde, var han tjurig för att jag hade så roligt med mina killkompisar?
Eller, var det som han själv säger, att han var jättefull och bara inte tänkte sig för? Hade dålig koll på mobilen och inte hörde när den ringde?

Jag vet inte. Kontentan för min del är i vilket fall som helst att jag inte litar på honom. Det naiva, fina, oskuldsfulla är förstört.
Och att jag ska spela spel och sätta min värdighet före att få sova bredvid en kille.
Vill han verkligen vara med mig så kan han fanimej få kämpa lite för det.

Eller vad tycker ni, kvinnor? Hur ska jag hantera det här egentligen?

/Limpan