Under täcket!

Jag har gjort något som är så pinsamt att jag vill lägga mig under täcket, det är så pinsamt att det är värt att byta stad, nu är det för visso okej stämning igen men jag skäms innerligt för det som hände, jag kommer inte att ta upp det eller prata om det igen men jag var tvungen att dela med mig av den skam jag bär på. Det var E som blev utsatt för detta!

Men något som får mig att skämmas nästan ännu mer är min dåliga självkänsla. Jag sitter på ett seminarium med Carl Bildt och han pratar friskt om hans fläckfria utrikespolitik, ja visst är han en magnifik politiker och en bra talare men hans människosyn, precis som hos många andra politiker har en ganska produktartad karaktär. Han lever lite för långt ifrån gräsrötterna så att säga. Men... det var inte det jag skämdes mest över trots att jag även skämdes över det. Jag utvecklade en väldigt bra och relevant fråga under seminariet med vår käre utrikesminister. "Jan Björklund uttalade sig imorse om det svenska försvarets storlek, där han argumenterade för att se en expansion eller åtminstone inte en minskning av det svenska försvaret på grund av det stora hot som Sverige har från Rysslands. Hur ställer du dig som allierande partimedlem och minister bakom ett sådant uttalande? Skulle du vilja se en expansion av det svenska försvaret?" Eftersom jag har svårt att se att ryssland skulle vara något av ett hot mot sverige då vi i sverige inte har något att ta av eller bråka om verkar det ytterst tveksamt. Dock är detta inte poängen för det jag skämdes över var att.... jag inte vågade ställa frågan.... jag vågade inte, hur töntigt är inte det? Är det för att jag är kvinna, för att jag är blyg, för att jag har dålig självkänsla? Hur ska jag kunna göra något i livet någonsin om jag inte ens kan ställa frågor?

En nöt som tål att tänkas på och som måste knäckas!

Mali de Misslyckad