Sen berättade han att han mådde skit. Han hade festat igår trots att han inte "mådde så peachy". Jag sa att han kanske inte ska dricka alls ett tag, om han vet att han kan må dåligt av det. Han sa att han brukar veta vilka dagar han kan ha kul och vilka dagar som inte är smarta alkoholdagar, men att igår hade han druckit ändå, och mådde kasst över det.
Sen sa han att han känner att saker börjar kaosa och falla isär, som i somras fast värre.
Han sa att han kände att "den här gången var sista gången han köpte weed".
Han sa att han nog inte ens pallade gå till jobbcoachen. Jag försökte käcka mig lite och sa att alla kan ju bli förkylda. Men det är ju inte bara förkylning, utan mest bakfylla och ångest sa han då. Och att det värsta är att han börjar fly från saker igen sa han.
"men du röker väl inte idag?" sa jag.
"joo..."
Killen väljer alltså att sitta hemma och bli hög för att slippa sin ångest i stället för att ta tag i sig själv.
Jag pallar inte. Jag har gått runt och varit arg på honom hela dagen. Till och med skrivit en låt för att få ur mig lite av frustrationen ( i och för sig gött)
Chattade nu på kvällan med min kära älskade Londonvän, som sa precis vad jag behövde höra.
"you deserve so much better. Don't trust this junkie guy, and if you decide to keep seeing him, for god's sake, use a condom!"
Men jag tror inte att jag ska träffa Debsy mer. Det är för jobbigt helt enkelt. Jag kan inte hjälpa honom, och jag kan inte stå och se på när han pajar sitt liv igen.
Jävla skitmänniska är han.
/Limpan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar