Torsdag tio i ett.
Jag har bråttom. Har suttit och pluggat i hans lägenhet. Han bredvid. Jag ska snart gå. Jag är inte supersugen alltså, på två timmars seg datakurs på kmhs medieinstitution. Steve-Jobs-vitsar och lökiga mac-datasalar. Datakurs = väldigt nittiotal.
Jag måste springa för att inte bli sen. Dessvärre ramlar jag in i hans stora,svarta töntiga huvtröja,ramlar in i hans mörklockiga hår, ramlar in i det minimala ungkarlsköket. Vi gapskrattar in i varandras munnar. Hånglar, skrattar. Tillsammans, ihop i en liten hög.
Torsdag, fem i ett.
Oskar Linnros. Sjunger :
"Tror att det här kan vara början på nått stort"
Jag tittar på honom. Han tittar på mig. Jag håller på att försäga mig. Håller på att säga något som jag har velat säga sen typ andra dejten.. Jag vågar inte. Eller jo fan det gör jag visst. ¨
Jag lutar mig fram och viskar, tyst in i hans varma öra.
-Asså förlåt. men fan vad jag älskar dig.
-Och fan vad jag älskar dig kontrar han.
två i ett, två över ett. fem över ett. stjärnstopp.
Snälla stoppa tiden nån.
Jag börjar tro att jag börjar tro att vi kan gå
Genom eld
/tigerkvinnan
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar