Pinfo & Fetto

Idag gick jag till ungdomsmottagningen. Eftersom jag bara har ett halvår kvar som ungdom så rekommenderade de från början att jag skulle skaffa mig en barnmorska via vårdcentralen, men eftersom Malmö tydligen har dubbelt så många gravida som vanligt så blev det ungdomsmottagning ändå.

De har något som kallas Pinfo. P-info i grupp. Går man på Pinfo är man garanterad en tid med barnmorska inom en vecka.

Pinfo-gruppen bestod av barnmorskan, en kurator, jag och fyra fnissiga 16-åringar. Barnmorskan började med att visa hur man trär på en kondom. Tonåringarna fnissade, barnmorskan och kuratorn log. Jag tog en snus.

Efter en dryg timmes genomgång av de olika preventiva alternativen fick man gå till expeditionen och boka tid. Jag fick en tid direkt.

När man ska få p-piller för första gången ska det mätas blodtryck och räknas BMI. Alltså fick jag ställa mig på vågen för första gången på över två år.

Mitt BMI är för högt för att gå på p-piller med östrogen i. Så det fick bli "minipiller".

På väg från ungdomsmottagningen till Apoteket gick jag och kände mig som världens fetaste fetto. Tjockistankarna är ångestladdade och sänker mitt självförtroende. Men jag har ju valt att se ut som jag gör, och trivs 90% av tiden i min kropp. Jag vill vara stolt över den, inte förändra den. (hälsa, kondition osv är en annan sak, men det behöver jag väl knappast påpeka här)

Med denna nya information om mig själv gick jag in på http://kroppsbild.wordpress.com/ och jämförde mig själv med folk som har ungefär samma siffror. Vissa såg större ut, andra mindre.

Som Tigris sa nån gång förra året: Man ska älska och vara snäll mot sin kropp, både genom att tycka om den och ta hand om den!

/Limpan