ambitioner och mazarin

Malmö calling!


Imorgon ska vi ha knytkalas med ett gäng från socionomklassen, och mr Januari är bjuden. För er som inte visste - mr Januari är vegan, och även om han sagt att jag inte behöver laga något speciellt till honom så vill man ju gärna imponera lite!
Hjärnkontoret har arbetat för fullt i flera dagar, och äntligen igår lyckades jag fundera ut något bra.
Tänker Baker and Spice recept, tänker Grillad broccoli med vitlök och chili + avocadosallad med koriander, körsbärstomater och rödlök. Plus att jag tänkt ut en egen rätt (den felande länken..).
Det börjar bra, jag kokar broccolin, fräser vitlöken och chilin, och "grillar" broccolin separat. Än så länge är händelseförloppet under kontroll.
Jag börjar med min egna rätt, som jag tänkt ska vara champinjonröra i paprikahalvor som man kör i ugnen. Jag börjar skiva champinjonerna, glömmer bort att jag precis hackat chili och kliar mig i ögat! Aj för satan!!!
I samma sekund blir andra omgången broccoli färdigkokad, jag ska ta den från spisen och spiller varmt vatten på foten (AAAAJ!!!)

Köket ser ut som fan, champinjonröran smakar skit (vad gör man när man överdoserat citron?!?) och jag har ont på två ställen samtidigt.
Det blir bloggande och tröstmunchie (mazarin från netto, kan jag bli mer white trash?) innan jag pallar ta tag i det här kaoset. Kanske till och med en cigarett.

Jag försöker tänka positivt:

- Två av tre veganrätter blir , om än inte lyckade, åtminstone OK.

- Det är tanken som räknas.

- Misslyckade projekt är ett tecken på att man är en charmig, kreativ person (eeh... not)

Jag har i alla fall kommit till sans och väljer fruktsallad till efterrätt istället för hemmagjord sorbet (hade garanterat blivit årets rysare)

Mina inlägg blir längre och längre, sorry för detta! Kan inte hindra mig själv från att skriva av mig...

Igår skrev jag puss i ett sms till Elias, och fick puss tillbaka. (Yeeeiiii!!!! Segerdans runt hela lägenheten!). Han insisterar också på att betala för ett dagen efter-piller som jag tog i förrgår. Frågan äe om det är gentlemannamässigt eller en självklarhet man borde förvänta sig om killen inte gillar kondomer?


Fick även ett sms från Marc kl 00.45 inatt. "Gdnite linn" Vad fan?

svarade på morgonen
"Hey marc. Friends dont say gdnite? Sorry if im bering rude, but it hasnt been easy for me getting over those feelings, and if u snd me txts like that itl start them up all over again... Hope u understand :)"

"Im sorry. I miss you sometimes. Friends say goodmorning though, right? I'll try not to txt."

Man saknar inte mjölken förrän kon är ur båset, eller vad säger man?
Han tog mig så jävla mycket för givet, och hade jag bara haft ballsen att ställa lite krav hade jag säkert mått mycket bättre. Men men. Det känns ju gött nu i vilket fall. Om saker går åt helvete med Elias så vet jag att jag har ett garanterat ligg i London. Sweet, sweet brown sugar!


/Linn